Resa tor med Viking Line. Kom hem i morse efter en hektisk dag i Åbo igår. Besök på Naantali Spa Hotel, som hade ett flytande hotell i form av en båt! Vilka hytter! Vidare till Kultaranta Resort och spel 9 hål på deras fina bana (3 år). Visning av anläggning m m. Efter lunch resa till Harjatttula Golf Club och spel 9 hål på en spännande och kuperad bana. Resmålet rekommenderas verkligen.

Jag är en golfspelande singelkille/man med 22-hcp, som gärna skulle vilja komma till singelgolfen på Hooks herrgård. Har Du hand om det Gunnel???

Golfresa till Albarella några mil från Venedig i Italien. Försäsong med fint väder. Fotoreportage finns på länken nedan.

Till alla golfare! Nu har jag fått ett riktigt roligt uppdrag.

"Jag ska arrangera Singelgolfdagar 55+". Läs allt om projektet på min webbsida - www.thu.se och det finns också en grupp på Facebook.

Jag har redan fått frågan om 50+ också får vara med! JAVISST, känn dig hjärtligt välkommen. Men då vet du redan från början att det förmodligen kommer att vara deltagare som är kanske betydligt äldre än vad du är själv. Att definiera målgruppen tydligt till 55+ är bara för att ingen ska bli besviken i efterhand!

Hej Gunnel
Du kan val skicka detta till Simon ocksa, jag har inte hans adress tillganglig i hotmail.

Nu har jag bara en vecka kvar har nere. Som alltid sa rusar tiden ivag har. Jag har inte traffat Sirprai men Doi har jag traffat. Doi har kvar massagen pa soi 2 men Sirprai jobbar inte dar langre. Hon jobbar (eller mojligen driver en egen) massage i sodra Pattaya. Det stammer (enligt Doi) att hon traffat en finlandare men numera var det en norrman som gallde. Hon bor pa Jomtien Beach Condomenium (dar bodde val du Gunnel?) Jag antar att norrmannen har en lagenhet dar.

I ovrigt ar de mesta sig likt, jag har traffat ett fatal av de personer som fanns har nar vi var har samtidigt. Ann-Chrisine Emilsson och Anita (som jag inte kommer ihag efternamnet pa), Arne o Etelka, Bengt-Ake lar vara har ocksa men jag har inte traffat honom. Nu ska jag snart ivag till Scandalic. Idag ar det spel pa Bangra och den banan har jag aldrig spelat.

Jag har forstatt att det ar snokaos hemma. Har jag tur sa blir det en ny ockupation på flygplatsen till helgen och da far jag stanna kvar. Det finns tydligen ett beslut pa att om Thaksin inte kommer hem innan fredag sa konfiskeras en liten natt summa pa 76 miljarder bath av hans tillgangar och det kanske kan fa fart pa de gula och de roda igen. Arne

Du kvalar till priset som Fru nätverkare. Tack för att du så snabbt fixade till allas våra uppgifter från frukostträffen. Jag har fått förfrågningar om fler kreativitetsfrukostar. Stor kram till dig/ Elisabeth - Här finns fotoreportage - www.thu.se/privat/NK

Tyvärr blev den här resan inställd på grund av för få deltagare. Jag har fått uppdrag som GOLFVÄRD! Nu tänker på hur jag ska hinna nå alla i mitt golfnätverk så att de ska vilja åka till PGA Catalunia på Costa Brava när jag ska vara golfvärd där 21 okt -15 nov. Flyg från Skavsta till Girona i Spanien. Graftravel.se är arrangör. Häng med de dagar du kan så fixar vi något kul på plats. Ta med dina vänner också! Här finns mer info www.graftravel.se.

Det var längesedan jag skrev här, men min webbsida är uppdaterad. Läs på thu.se så finns det många nya bilder och text.

2009-06-21 - På hemväg från Hooks GK stannade jag hos Lena Lintzén i Motala. Hon bjöd på hemkokta kräftor från Vättern till middag. Efter kräftor blev det härlig grillad lax.

Dagen efter blev det golf på Motala GK. Lenas hund Chipp är van att vara på golfbanan, men just denna dag gick det en annan hund i bollen före som han blev lite intresserad av. Lena vann på 18e hålet med 1 slag så jag fick bjuda på glass!

Lena bor bredvid Motala ström och det finns en liten badbrygga, men jag avstod bad i 15-gradigt vatten, men Lena tog preminärdopp efter golfen.

Lena lånade en cykel till mig. Efter golfen åkte vi på en härlig cykeltur utmed Motala ström. Vi tog "saftpaus" med Rosévin innan vi fortsatte till restaurangen vid den fina badstranden utmed Vättern. Lena hade bjudit in 2 väninnor - hundvakter och golfare och vi fick en mycket trevlig kväll. Det var en av sommarnes första dagar med härlig sol och nästan bleke på vattnet innan solnedgången.

På hemvägen blev det Här blev det broöppning så att JUNO kunde passera. Tack för en härlig vistelse i Motala med god mat, kul golf och en härlig cykeltur. Jag åkte hem tisdag fm i strålande sol. Gunnel

Foton: www.thu.se/golf/2009/lena

Midsommarfirande 2009 - Arrangemanget "Singelgolf på Hook", som är Sonjas Englerts idé genomfördes för 5e året och jag deltog för 4e gången. Fotoreportaget nedan gör inte på något sätt anspråk på att vara heltäckande eftersom jag inte var så flitig med kameran i år. De som ev inte vill vara med på bild kontaktar mig så tar jag bort fotot. Gunnel Thunström

2009-06-18 - torsdag - I år kunde jag inte komma dagen innan firandet och dessvärre kunde jag inte heller delta i golfren på torsdagen. Jag kom till middagen på Herrgården på torsdagkvällen.

Jag vill framföra ett stort tack för en fantastiskt välordnad midsommarhelg med 4 speldagar. Sonja hade höjt kvaliteten på golfen i år och det uppskattades. Spelformerna i år var scramble, bästboll och singel. Hon hade också arrangerat med en "speed dating" på midsommaraftonens eftermiddag, som blev otroligt uppskattad av dem som deltog.

2006 lärde jag känna Sonja och Bengt i och med att jag stannade kvar och spelade en partävling med henne efter midsommar och därefter har vi hållit kontakten. Jag har också deltagit i några av hennes resor och i tävlingen, Lüdersburg Cup, som hon arrangerade på min hemmaklubb Nyköpings GK 2007. Samma tävling genomfördes 2008, men då deltog jag inte. Dessa arrangemang är nedlagda i och med att Sonja och Bengt numer bor utomlands under vintermånaderna då de åker runt i en husbil. De har nu avvecklat sitt boende i byn Hok bredvid golfbanan.

Här finns direktlänk:
www.thu.se/midsommar/2009

21 maj åkte jag och hälsade på Simon och vi spelade på Österåkers Västerled. Trevlig middag på kvällen med återupplivande av minnen från Thailand. Tyvärr hade Ella skadat sig så hon kunde inte delta så som vi hade tänkt från början. Dagen efter (22 maj) spelade jag den stora Stockholm Golf Festival för singlar och jag hade lottats på Österåker. Dessvärre hade jag spelat in på fel bana eftersom vi spelade Österled. Nu spelade det inte så stor roll eftersom min golf inte var med mig någon av dagarna. Här finns mitt fotoreportage från detta fantastiska arrangemang. Läs på länken nedan. Här finns arrangörens webbsida där det också kommer foton och info om kommande år. stockholmgolffestival.se

12 maj spelade vi GoRedGolf på Nyköpings GK. Det är 1,6 Miljonerklubbens biståndstävling för att forska kring kvinnors hjärtsjukdomar. På länken nedan finns min rapport från tävlinge, där nästan alla var klädda i rött! Gunnel

Susanne Lilliedahl och hennes man Richard Sundström arrangerade denna golfresa via Golf Plaisir. Vi blev totalt 13 deltagare denna vecka. Resan marknadsfördes också bl a via Singelgolf.se (4 deltagare) och Nyköpings GK (2 st, som ej var från Singelgolf). Övriga kom från trakten av Gävle/Sandviken, där Susanne och Richard båda är PGA-professionals på Gävle GK, resp Mackmyra golf.

På länken nedan finns fotorapport.

Hej Gunnel och Ella!
Vad är det för ambitiösa människor jag har bjudit hem till mig. Men det går inte att psyka mig varken med långa raka golfslag eller indisk spikmatta. Jag har haft några år bakom mig, då jag gärna ville sänka mitt handikap. Självklart har jag inte spelat i år, men jag förstår att jag nu är inne i en annan fas av mitt golfspel Det är nog bra det också. Det får numera bli 115 slag i stället för 100. Utan att jag, i ilska, bryter av min spoon. Denna insikt hindra mig inte att försöka var lugn i baksvingen och försöka träffa bollen så rent jag kan.

Mina "egna" talgoxar och blåmesar har resignerat. De har vant sig med att jag varit i Thailand, och har nog hittat en säkrare servering på annat håll i byn.

Bra sagt av min "filosof"-kompis Ella: Jag håller med: Låt oss njuta av ljuset som kommer allt mer för varje dag och låt oss hålla livsglädjen i
liv. Man vet inte (speciellt i min ålder) hur länge man har sig. Jag ha varit hos hjärtdoktorn och hon sa att jag med mitt flimmer i förmaket har en "folksjukdom". Eftersom jag varken är diabets eller har högt blodtryck så kan man (alltså jag) leva med detta fel. Så sa hon. Alltså inga förhållningsorder. Kram Simon

Go´morron, mina vänner!
20-21 maj, önskar att vi vore närmare detta datum och framförallt, som du Simon säger, borde komma till en DR för träning. Vi kommer förmodligen bli förbikörda av Gunnel, som ju skall utomlands att tjuvträna...

Hur som helst, så denna underbara morgon vaknar jag med ljuset - ljuset som tänder livsglädjen till en härlig dag - det känner jagpå mig. Frukosten är avklarad tillsammans med mina fåglar utanför köksfönstret. För att garantera sällskap av dessa härliga piggeliner har jag kommit på att smula sönder talgbollar och sprida ut på marken och vips är dom där. Är så bekant med dem att de inte blir störda när jag går förbi för att hämta tidningen. Skulle bara fattas annat med all den service som de får hela vintern!

Har också avklarat morgonens stund på Shaktimattan, indisk spikmatta. Det är en hemlighet (nu bara nästan) som jag utövar i smyg från mina vänner. Detta för att de inte ska förstå att - hon är nog lite galen i alla fall. Alltså har hon blivit fakir också - och ÄR tokig. Om denna hemlighet skulle uppdagas av mina väninnor så vete katten, om jag måste välja, väninnorna eller mattan - det bleve svårt val. Då förstår ni att mattan höjer min livskvalite, ger mig massor av energi, tar bort all träningsverk efter Poweryogan, skapar harmoni och lugn både menatlt och fysiskt - allta detta utan ett enda piller- där ni! Vännerna , (inkl dottern, som inget vet) de kan inte förstå varifrån all energin kommer till allt jag pysslar med. Kommer man inte till Thailand får man prova annat som skapar värme och välbehag. Efter fem års c-g ätande känns det som att jag har massor av sh.. i kroppen som bör rensas ut - mattan var ett tips som jag fick av en medgympare på Gymmet. På den vägen är det. Så jag kommer att vila mig till form till 20-21 maj och vara stark mentalt för att kämpa med er.

Skulle ni bli nyfikna och prova, rygga inte tillbaka när ni känner de första spikarna, smärtan försvinner snabbt och omvandlas till härlig värme, som sprider sig i hela kroppen med den totala avslappningen. Hur lätt som helst att somna på mattan efter bara några minuter! Det finns en helt del att läsa om mattan på olika webbsidor.

Simon, bilden till FB är ju jättebra - det är DU, som jag ser dig, du har väl inte hunnit ändra dig sedan senast !?

När jag ändå är i dina krokar har jag ett par andra vänner som jag kanske tar och tittat in hos, Mariefred och Katrineholm, på hemvägen så att säga, så jag tror att det blir lagom jag åker från dig och Gunnel efter matchen på torsdagen. Måste vara hemma igen till måndagen den 25:e så det kanske blir en natt här en annan där på hemvägen.

Hörde i P1 i dag att D-vitaminbrist kan vara orsaken till upprepade förkylningar - i dag ser det ut som vi får massor av den varan, D-vitaminet alltså, om vi går ut. Och det gör vi väl! Kram / Ella

Hej pa er!
I mitt nasta liv ska jag nog bli privatdeckare, jag har nu lokaliserat och pratat med Sripri men inte pa soi Wite House.

Jag borjade sokandet pa White House Resort men massagen dar har ett helt annat namn, de kande dock till Naowarat Massage som lag langre ner mot stranden. Dar jobbade dock inte Sripri langre, hon jobbade pa soi 2 sa de Jag fick en ungefarlig beskrivning var det lag och nar jag knackade pa sa oppnade en dam som aven kanner er, hon heter Doi. Sen kom Sripri ut, vi kunde bara pratas vid en kort stund eftersom hon hade en kund. Massagen pa soi 2 oppnade idag och det ar Sripri och Doi som driver den ihop, tvatteriet har de dock slutat med. Bada halsade sa mycket till er, jag lovade att komma forbi igen sa ar det nagot speciellt ni vill framfora sa sag bara till. Arne
------

Hallo deckarn! Snyggt jobbat!

Tack för halsningen. Det svepte en varm thailandsk vind genom mitt rum. Jag tycker mycket om bade Sripri och Doi så min stora onskan är bara att de lever ett bra liv. Aterigen Arne Tack från Simon

Hej Ella och Gunnel !
Ja, du Ella. Tack för mail. Och tack Gunnel för info om Golffestival och mer. Du, Ella, är ju "pang på redbetan" du också i din analys av Gunnels drivkraft. Ett roligt kåseri att läsa och jag blir med ett leende på läpparna påmind om de fantastiska dagar jag hade tillsamman med Gunnel omkring Jomtien. Ganska praktiskt och en verkligen tillgång att ha en sådan vän, med en sådan motor, där på Jomtien.

Gunnel gillade inte "gråa" gubbar och eftersom vi försökte hitta på något tillsammans då och då så försökte hon göra mig lite mindre grå. Jag försökte lyssna och lära och jag kände mig "ompysslad" av två damer. Gunnel drog sig inte heller för att ha lite synpunkter på mina för många kilon. Jag hade väl en viss gräns för vilka färger på shorts jag var villig att ta på mig, men jag tänker fortfarande på Gunnels ord om "gråhet" om jag skall spela eller vara golfvärd. (Gunnel, Blev de så att vi båda någongång spelade samma tävling med de cerisröda shortsen och du i kjol i samma tyg som på bilden? Jag tror det). Gunnel fick in mig till
hennes sömmerska och beställa dessa shorts.
Mina dagar tillsammans med Gunnel, gör att jag försöker att vara lite mindre grå. Men jag tror att dessa shorts på Österåkers golfbana kanske är att gå lite för långt.

Jag har varit sjuk nu snart i en månad, men nu har jag återfått hälsan. Men det går inte att jogga inom mitt område. Alldeles för isigt. Här finns ingen sol. Små snökorn faller från himlen. Men det hindrar mig inte, nu tar
jag på mig mina joggningskor och tar bilen till landsvägen där jag försöker få igång kroppen. Det är lätt, i min ålder, att tappa kondition, men det är tusan så mycket jobbigare att få tillbaka den. Men jag är en envis jäkel så när golfsäsongen startar så skall jag nog ta mig runt alla fyrtiofem hålen vi har på Österåker och Hagby. Kanske inte på en gång men runt skall jag.

Kram till er båda Simon

Svar från Gunnel! Fegis! Shortsen var jättesnygga på dig och jag kommer gärna i min kjol så kan vi spela tillsammans igen!

Simon svarar apropå färsprakande shorts: Hej igen !! Jag törs (närapå) lova att om du kommer och hälsar på mig här i södra Roslagen, och vi går ut på min bana, så skall jag, om du har samma färg på din kjol, (kanske) jag kommer att kliva i dessa short igen.

Jag tycker både du och Ella skall ta en tur till mig i vår eller sommar. Vi spelar golf, lagar till lite mat, tar ett glas vin och pratar gamla minnen. Hälsningar från fegisen Simon

Hej Gunnel! och Simon!
Inge Facebook för min del, tack för förslaget! Gunnel !!! Vad har du för "motor"? Du har ju flera än fem växlar i den! Eller är det automat? Vad kör du med för drivmedel? Någon speciell tillsats? Turbo? Några fartbegränsningar gäller inte? Dessa frågor poppar upp direkt när jag läser hur du kör ditt livs farkost! Skall ju egentligen inte ta upp jämförelsen på samma blad men.... En annans sysslor verkar mest "lite friditsaktiviteter" och farten kan liknas med närpå tomgång i skuggan av mångfalden i dina projekt, uppdrag och fart, för att inte glomma bort att i alla fall här i väskanten av landet har vi bara 24 timmar på dygnet! Du är beundransvärd och förmodligen mycket, mycket duktigare än jag någonsin har kunnat ana!!!

Det tar ju evigheter att läsa igenom alla dina Webbsidor! Hur som helst så tror jag att Simon och jag, är lite mera till den filosofiska sidan, tar oss tid att sitta och fundera, analysera om vi och i så fall hur mycket och vad och om det är värt besväret eller om det ger simulans åt vardagen, och om vi har tid över till något mera... innan vi vi bestämmer oss för att delta. För att! Det är gott att vara pensionär, en trygghet, ingen kan varsla, permittera
oss, eller skicka ut oss i kylan från AK eller för delen från FK heller. Utan ansträngningar och förhandlingar dimper lönekuverten i brevlådan, det känns skööönt. Vi kan flyta omkring i tillvaron helt fria, njuta, ta av dagen det vi vill, det är Skööönt! Detta lite som försvar att vi, jag i alla fall, inte behöver vara lika engagerade som Gunnel eller ens ha dåligt samvete för ev brist på handläggare för projekt som väntar. Nu talar jag här farstås för mig.

Glöm inte gå ut i solen, D-vitaminet ni vet! Go förmiddag / Ella

Gunnel svarar direkt: Hej Ella

Tack för dina tänkvärda rader. Det stämmer jag tillhör inte dem som kan skriva så här - jag har lite för bråttom som du vet.

Du ska veta att jag också har varit motståndare till Facebook, men jag har kapitulerat och blivit ganska aktiv och hittat många "bortglömda" vänner som jag nu enkelt kan ha lite kontakt med. Jag sätter fokus på golfare och där finns ju du.

När jag läste vad som står i “inbjudan” förstår jag att den texten kan skrämma bort vem som helst! “Jag har skapat en Facebook-profil där jag kan lägga ut mina bilder, filmklipp och evenemang."

Jag lägger inte ut några bilder eftersom jag länkar till min webbsida. Evenemang kan nog bli aktuellt när det gäller golfaktiviteter och tävlingar.

Simon, du kan väl hjälpa till att få med Ella i vår grupp på Facebook!!!! Den har hunnit utökas med Kerstin och det blir säkert fler som vi känner tillsammans.

Eftersom man bara lämnar ut den information som man har lust med så ...... Och det går ju bra att gå in och kolla och sedan gå ur igen om det inte är något för dig.. Du hör att jag inte ger upp så lätt!

Nu åker dessa rader in i gästboken - hade du varit med på Facebook hade du kunnat skriva dessa rader där till mig och då hade också alla mina andra vänner kunnat läsa - tänk så praktiskt!

Du kommer väl till Stockholm Golffestival för singlar 22 maj? Det blir en kanontillställning. Snart kommer alla info på den nya webbsidan

Www.stockholmgolffestival.se

Jag räknar med dig också Simon! Jag är inte inblandad mer än att jag är aktiv i Qtee och har fått förhandsinfo osv.

Kram Gunnel

.... Som idag har gått ned 5 kg och ska gå ned ytterligare 5 kg till golfresan till Portugal 20 mars. Då kommer golfgarderoben att passa fint igen och jag kommer att trivas bättre utan denna övervikt.

Hej Gunnel med kopia till Arne, som gjort ett inlägg nedan:

När jag läser var Arne har skrivit så är nära på så att jag blir sugen på att åka ner och spela på de golfbanor Arne nämnde. Men det vore helt fel, jag blir sittande här och väntar in den svenska våren. Jag tror mig kunna säga att kommunikatioinen mellan mig och Sripri upphört. Men man skall aldrig var för säker. Sripri ringde mig faktiskt förra veckan. Jag har fattat det så att Sripri och hennes kompis Iandoi har en tvättinrättning på soi White house (4?) dagtid. Det är den gatan med en liten refuge i infarten. Mycket barer och på kvällarna många "ladyboys". Sripri och jag var där på hotelets restaurang (längs in till vänster) några gånger så miljön är mig mycket bekant.

Den information jag har säger att på kvällarna jobbar Sripri med massage (säger hon). På följande adress: Ms Paitoon "Sripri" Somsri Naowarat Massage, 75/114 Soi White House M12

Jag förmodar att det är en service till gästerna på hotel White House. Att kunna erbjuda riktig thaimassage.

Arne Om du träffar Sripri så säg henne att: det är visserligen slut mellan henne och mig men jag har bara positiva minnen av de år vi var tillsammans. Hon kom in i mitt liv då jag var tilltuffsad av sjukdomar och elände, och hon fick mig att börja skratta igen. Jag säger: Thanks Buddha give me Sripri. Simon

Jag fattade det inte då, men det har gått upp för mig nu. Om man är en stormagad man från Sverige med vit eller grått hår och vill vara tillsammans med en tahiländsk dam så förväntas, från hennes familj, det att den gråhårige mannen tar del i försörjningen. Kulturkrocken var att jag kunde köpa billiga biljetter till Bangkok och ville träffa min kvinna då och då. Men jag hade aldrig några ambitioner att bli försörjningsansvarig till hennes familj eller bli pappa till hennes barn. Så det blev som det blev. "Öst är öst och väst är väst......"

Men mina tankar finns kvar med förhoppning att hon får ett bra liv Simon

Tillägg från Arne 2009-02-16 - Hej! Jag var in pa hotellomradet igar och hittade en massage men ingen visste om nagon Sripri, det kan i o f s vara att jag inte kunde uttala namnet sa att de forstod. Nu har jag ju namnet pa stallet sa jag ska kolla igen. Jag ska halsa henne fran dig om jag traffar henne. Arne G

Svar från Simon 2009-02-19: Hej Arne. Verkligen roligt att du tar dig tid och försöker. Som du vet så har de lite svårt med "r" i denna del av världen, så Sripri blir alltså Sipaj. Men detta är hennes nickname. Hennes riktiga förnamn är Patioon. Familjenamn är Somsri.

Tack Arne. Roligt att läsa om att det är sig likt och att nästan alla arbetar kvar på gamla Avenyn och att det har blivit ännu bättre. Hälsa till alla jag känner där.

Jag har skickat kopia till Simon och Ella på det du skrev ifall Simon vet mer var Sripri finns. Roligt att läsa att du också har fått en kontakt med vackra Jum. Hälsa henne så mycket från mig.

Min syster i Eskilstuna fyllde 50 år förra veckan och hon visste att du hade åkt till Thailand!

I fredags gick jag med i Facebook, trots att jag lovat mig själv att inte vara aktiv där, men jag kunde inte motstå när tjejerna på Qtee kallade. De vill ha all marknadsföringshjälp som går att få inför den stora golffesten Stockholms Golffestival - www.stockholmgolffestival.se - 22 maj för "singelhushåll!. Jag räknar med dig. Jag sökte efter dig, men hittade dig inte så nu har du fått en inbjudan från mig som jag hoppas du vill acceptera. Simon är också med! Gunnel

Charlite är också kvar på stranden läste jag i Gyllestedts (?) gästbok - Laila och Bernt. De åker hem imorgon läste jag.

Hej! Har man lovat skriva sa har man. Jag har nu varit har i en vecka och hunnit med tre golfrundor. Vi har spelat Phoenix, Laem Chabang och St Andrews 2000. Nasta vecka ska vi spela Emerald, Siam GCC, Khao Kheow och Green Valley.

Som du vet sa bor jag pa Stefans Gesthouse pa soi 4, det absolut basta och trevligaste boendet jag haft i Jomtien. Har jobbar May, Kay, Bee och Saj, alla jobbade pa Avenuee Inn nar du var i Jomtien. Jag har sokt efter Sripri ocksa men inte lyckats hitta varken tvatteriet eller massagen (annu mindre henne), gatan ar bara tva hundra meter lang men ingen verkar veta vad som hander eller vem som jobbar utanfor den egna butiken. Det mesta ar sig likt har har men det ar avsevart farre turister jamfort med tidigare sasonger.

Jag har aven haft telefonkontakt med Jum, hon ar sedan ganska lang tid tillbaka i hemstadan (Korat) men forhoppningsvis kommer hon hit innan jag aker hem, det skulle vara trevligt att traffa henne igen. Ha det bra, ev kan det komma nagon mer rapport innan jag reser hem.

Tack Ella och Simon för att ni dela med er i så långa och trevliga brev. Jag skriver så mycket på alla möjliga ställen att jag inte klarar av detsamma, men nu när jag skrivit färdigt det här upptäckte jag att det blev ganska långt!

Jag har suttit klistrad vid datorn de senaste veckorna i olika golfprojekt.

Jag har lärt mig ett helt nytt program i projektet - www.go4golf.se - i och med att jag ska bli ansvarig för den webben, inkl nyhetsbrev och tävlingsrapportering av 16 tävlingar. Jag förväntas spela så många som möjligt, men några tävlingar kolliderar tyvärr med andra roliga tävlingar.

Jag uppdaterade också min egen webbsida igår. I torsdags stod jag på en mässa för klubben och den har jag också rapporterat på klubbens webb. Vi fick 50 instresseanmälningar att komma till prova-på-golf. Jag kommer att bli en av 2 huvudansvariga när vi snart lanserar den nya webbsidan. Jag har redan börjat arbeta mer än vad jag gjorde under 2008 med den. Det blir återigen ett nytt system att lära sig - www.nykopingsgk.se.

Jag har tagit över Karina Börjeskogs webb - vår proffsspelare - www.karinborjeskog.com och den finns också i ett program som jag inte riktigt behärskar vilket betyder att det går åt massor av tid och att testa sig fram, men nu så är den ok, i alla fall i mina webbläsare! Jag har också hjälpt Karin att ta fram en sporttrosa – se hennes webb under design. Den blev riktigt tuff med hennes namnteckning.

Arne G berättade för ett tag sedan att han skulle till Thailand och han är där nu i 3 veckor. Jag försökte få honom att skriva här, men han lovade inget.... Jag har inte haft kontakt med Fon i Thailand på ett tag så jag har inga nyheter därifrån.

Dotter Therese kommer hem från Thailand imorgon söndag. Hon firade sin 40-årsdag där, så jag har haft lilla Jenna 3,5 år några dagar. Pulkabacke, badhus, byggleksaker m m återuppstod! Hon fick också börja på golfkurs i inomhushallen och är nu en Mini-Eagle, som våra minsta kallas på klubben. Hennes lite äldre bröder började förra året.

Igår gjorde jag något som jag lovat mig själv att inte göra – jag gick med i Facebook.com! Tjejerna på Qtee lockade in mig där eftersom de såg siten som ett perfekt ställe att hitta golfare till den största singeltävlingen någonsin. Vi tävlar den 22 maj. 500 damer och 500 herrar på 10 banor i Stockholm och en riktig fest i Blå Hallen i Stockholms stadshus avslutar arrangemanget. Det blir kanon. Jag hoppas ni kommer. Siten öppnar 20 feb - www.stockholmsgolffestival.se

I dagarna publicerade jag också min väninna Amies bok på nätet på siten Kapitel1. Jag har också anmält boken till BOK-SM i och med att jag hörde om det på morgon-TV här om dagen.

Jag fick göra vad jag ville med boken. Jag hade pratat med henne om att publicera den på Vulkan.se, men det blev aldrig av. Nu har jag förstått att det efter bara några dagar är fler än 20 st som har läst boken, eller i alla fall delar av den och några har gett den positiva omdömen i form av “rekommendationer”. Det tog mig drygt 10 timmar att föra över texten till önskat format kapitel för kapitel, 80 st! Boken innehåller ca 227.000 tecken. Lite över minimum för att få delta i tävlingen.

Fotot på Amie som finns på omslaget tog jag på hennes födelsedag i september 2008. Jag visste då att jag skulle använda fotot som omslag. Boken börjar på hennes födelsedag 1996 och blev också klar då. Sedan blev den tyvärr liggande. Det var fantastiskt att skriva den efter hennes diktamen. Hon pratade helt utan manus! Det är en bok som handlar om det oundvikliga, hennes mamma dör och hon väver så fint in sitt eget liv när hon berättar.

Läs boken gratis här: http://www.kapitel1.se/gunnel-thunstrom/amie

Eller gå in via min webb – www.thu.se – där finns bokomslaget högt upp till höger. Det är alltså inte jag som är författaren utan det är Amie.

Jag har berättat om boken för min väninna Katarina, som också känner Amie, och Katarina ville också berätta sin bok. När hon fyllde 50 år nyligen fick hon det som present av mig, men hittills har hon inte kunnat hitta någon tid för sin berättelse. Bokens namn kommer att bli "Skräck" och kommer att handla om den skräck som följer med våld och misshandel. Hon kommer att berätta sådant som man egentligen inte vill veta, men som är viktig att föra fram. Detta kommer verkligen att bli "En sann historia".

I mars är det golfresa till Portugal och i april väntar Dublin och Qtee Europafinal, sedan är golfsäsongen igång igen! Gunnel

Hej mina kära thaitjejer Gunnel och Ella!!
Tack för hälsning på Alla Hjärtans Dag. Med all möjlig och spännande information. Och ett hjärta från Gunnel. Har jag berättat att jag springer hos hjärtdoktorn? Jag har något som kallas "förmaksflimmer". Det gör inte ont och jag har inga förhållningsorder.

Jag kvitterar tacksamt era mail med ett utdrag ur dagens dagboksnotering:

Det är inte ett dugg charmigt med vintern. Jo, jag kan, om jag tänker efter, kan jag påminna mig om soliga dagar i skidbacken och att med ett gäng åka i pulka eller i släde efter en häst. Men det ändrar inte min inställning. Jag lämnar tangentbordet ett tag för att krama min kaffekopp så att åtminstone mina händer får lite värme. Det är inte kallt i mitt hus. Min termometern säger 22 grader. Det skall väl vara ganska lagom att leva i. Men upplevelsen av att kylan tränger in i min kropp är ändå påtaglig.

Jag sitter här och tänker på Thailand. Jag kanske längtar mer till värmen än till en viss person. De känslor jag har haft för min thailändska kvinna har falnat. Men jag tänker ändå ofta på henne och vad mitt "inhopp" i hennes liv ställde till med. Jag är ganska säker på att det nu tystnat för gott, från hennes sida, från Thailand.

Det finns ett speciellt minne från Thailand som tar plats i mina tankar. Jag kom ihåg att jag var tveksam att hyra en bil och åka ända upp till Sripris hembygd. Men så här i backspegeln så var just denna långa resa till norra Thailand mitt allra tyngsta minne. Jag fick reda på att jag var den första europé som hade besökt Sripris lilla hemby. Namnet är Ban-De-Kar och ligger öster om Khon Khen i en ort som heter Kalasin. När vi, några stycken, sitter under Sripris hus. En plats utan en, för oss, en vanlig toalett. Toaletten består av ett skjul med ett hål i golvet och ett kärl med vatten som man skall skölja ner det gjorda. Hur det fungerar med infiltration och annat har jag ingen idé om. Men fungerar gör det tydligen. Inga oaptitliga lukter stör. (Men den delen av husen där man bor är i Ban-De-Kar är uppbyggda på pålar, inte bara för att det då uppstår en naturlig plats i skuggan under huset, utan också, fick jag lära mig, för att göra det besvärligt för råttor och andra djur att bli ovälkomna gäster i själva huset.)

Jag blev där under huset bjuden på mat. Sripri och hennes släktingar ville verkligen testa mig så blev jag bl.a. bjuden på gräshoppor, myror och skalbaggar. Jag tittade på hur mina thailändska vänner åt och jag härmade och gjorde lika. De blev imponerade av min brist på rädsla att pröva. Jag fick hela tiden höra att detta var hälsosam mat med mycket protein. Men det var svårt att bli mätt. Nu har jag lärt mig att det inte är mycket mat i en skalbagge. Men det mest intressanta med denna måltid var den vandring som pågick utanför tomten. Man skulle tro att man var på Drottninggatan i Stockholm. I Ban-De-Kar så bor det cirka 600 människor i ungefär 150 hus. Ryktet om detta märkliga besök från Sverige spred sig snabbt. I stort sett alla som bodde byn och som kunde gå, var på fötter för att se denna europé, denna man från Sverige, som hade kommit hela vägen till lilla byn Ban-De-Kar.

Små barn blev rädda när de såg mig och började att gråta högljutt, men de vuxnare stannade till och sa något. Sripri reste på sig då och då från måltiden och gick fram till vägen och hälsade, pekade på mig och hon och den besökande snattrade på som skator. Språket de pratar är laos. Jag lyfte då och då mitt huvud från gräshoppan i min hand och log. Jag tog min roll, som apan i bur, med jämnmod. Sripri har längre fram berättat för mig att detta var en höjdpunkt i hennes liv.

De allra flesta som Sripri pratade med, berättade hon, bjöd in henne och mig till deras hem. Jag försökte på ett så hövligt sätt som möjligt få henne att förstå att jag inte var så värst intresserad av att träffa andra än Sripris släktingar. Men till en inbjudan kunde hon inte tackade nej. Denna speciella familj har en dotter som hade hälsat på kungen. Denna familj måste jag bara träffa, sa Sripri. De berättade för mig (en skröna?) att hon inte hade tvättat den handen på flera månader efter handslaget med kungen. Så när vi var klara med måltiden så var det bara för mig att följa med. Bara detta att komma in i ett thailändsk hem, långt ut på landet. är en intressant och exotisk upplevelse. Fortsättning nedan....

Fortsättning:
Vi kom in i ett hem med massor av kungabilder. Vi, med vår typ av monarki, har nog lite svårt att förstå vad denna kungadyrkan betyder för en thailändare. Gästfamiljen och jag hade inget gemensamt språk, men jag försökt ändå att verkligen visa mitt intresse. Jag vet att jag, till skillnad från många andra euoropeer jag träffat i Thailand, verkligen varit frågande och jag har varit ärligt intresserad av denna kultur. Men jag måste erkänna att vad som finns kvar inom mig är mer frågetecken än utropstecken. Jag kunde inte under alla mina, (kan det vara sju besök?), i Thailand inte se gränserna mellan det som en Thaiiländare kan tillbe. Avlidna släktingar, kungen, Buddha och munkar blir alla mål för tillbedjan. Jag är tacksam över det jag varit med om och det jag lärt mig, men mina studier om denna kultur är nu avslutade. Den typ av tillbedjan, där i Thailand, som har gjort starkast intryck på mig är den typ av kontemplation som jag ofta har sett mitt i vardagen. Det kan vara en massör, frisör eller vilket yrke som helst, som på samma sätt som min pappa en gång böjde sitt huvud och bad Gud välsigna maten. Massören eller frisören nerkallar på samma sätt kraft (från något) för att göra ett bra jobb. Denna bön och kontemplation mitt i vardagen påverkade mig klart också som kund.

När jag nu satt där under huset så skulle alla Sripris släktingar som var med sätta ett snöre på min arm som en personlig välsignelse nedkallad av just den personen. En välsignelse och en önska om min framgång och ett långt, hälsosamt och bra liv för just mig. Och Sripri. Nu fattade jag, att det var bara jag som inte förstod det, men för alla andra var vi nu ett etablerat par. Jag hade, utan att jag själv vet om hur, med alla dessa snören blivit en äkta make med henne. Det tog nästa en timme innan alla besökande fått dit sitt snöre. Samtidigt som den personen knöt fast detta snöre så bad Sripris pappa en bön. På detta heliga språk. Jag tror det heter Pali.

När jag tänker på den lång kampanj Sripri har haft i flera månader för att få mig att återvända till henne, så har jag en förståelse för hennes energi. Något som är viktigt i Thailand är var man befinner sig i den sociala stegen. När jag var i Ban-De-Kar så var Sripri en person med status. Hon kom från att vara yngst, vara frånskild längst ner i den sociala skalan till att i min närvaro bli beundrad av hela byn. När jag pratade med henne för cirka en månad sedan så berättade hon att när nu detta kom fram att jag inte kommer åter mer till Thailand så placerar detta henne längts ner igen, som hon sa “bland hundarna” på den sociala stegen. Hualigen, vad man kan trassla till med kärlek och intresse. Om man, som jag, klampar in i en ett helt annat kulturlandskap. Jag menade så väl, men det blev så fel. När man numera flyger så får man inte ha ens en nagelsax i handbagaget. Så jag hade fullt sjå på Bangkoks flygplats att bli av med alla snören.

Även om jag kan tycka synd om Sripri för det jag trasslat till i hennes liv, så har jag kvar mitt minne från Ban-De-Kar. När jag nu tänker tillbaka på vad jag varit med om så känner jag en tacksamhet över att fått möjligheten att komma så nära en kultur så långt ifrån min egen. Det känns som en tillgång i mitt liv. Jag kan också så här i distansens ljus inse att man inte behöver förstå allt. Jag hoppas också att Sripri i framtiden kan säga: "Jag är tacksam över att jag fått plocka blommor och krama en björk i detta exotiska land som heter Sverige." När jag sommaren 2006 hade hämtat henne på Arlanda så bad hon mig stanna bilen i Vallentuna. Hon hade aldrig sett en björk och hon hoppade över ett dike och gick fram till en björk kände och luktade på löven, kramade trädet och gav det en kyss. Snacka om trädkramare. Hon böjde sig ner och plockade en maskros innan hon hoppade in i bilen.

Detta med skillnaden i kulturer förstärks när jag nu försöker skriva om min tid som sommarapojke i Stockholms Skärgård . Jag inser jag att jag redan då fick besöka en kultur som jag varken då som barn, eller senare som vuxen kom att helt förstå.

Man behöver inte förstå. Det kan ändå berika ett liv. Samma är det med mina intryck och minnen från risfälten där i norra Thailand. Tacksamhet, är nog ded mest relevanta beskrivningen av det jag har med mig hem. Men, som sagt, man behöver inte förstå.

Så långt min dagbok idag. Nu ser vi fram emot mer ljus och mer värme. Återigen tack för att jag inte är bortglömd. Nu skall jag gå och äta tårta hos ett barnbarn som fyller 16 år. I kväll blir det nog bio inne i huvudstaden. Kram på er Simon

Hej Gunnel & Simon!
Så har man även denna gång passerat fredagen den 13:e utan märkvärdiga upplevelser. Och i dag är det Den Dagen då jag tänker på mina vänner med ett extra varmt hjärta. Härligt med vänner som man nästan aldrig träffar, men ändå har kontakt med och som jag ofta tänker på.

Hoppas allt är väl med Er och att ni njuter av vintern, ljuset som kommer tidigare och tidigare om morgnarna och försvinner allt senare på kvällarna. Och så börjar det dyka upp en känsla av att snart, snart börjar golfsäsongen igen - sällan har jag längtat så efter den, förmodligen beroende av att jag inte har spelat någonstans i vinter. Det har inte blivit av och inte troligt att det heller blir så i vår, utom att vi, en hel buss tjejer, åker till Skåne i april för några dagars tour. Har liksom "fått" (frivilligt) så mycket andra grejer att syssla med. Nyfiken som man är så hoppar man på både ett och annat, det andra just nu, som känns helt främmande, är att börja en kurs i bridge. Som ni försår är det inget fel på självförtroendet - bridge!!

Nu utkommen från duchen sitter jag så här tidiga lördagmorgonen och tänker på mina vänner och jag sänder en hjärtlig tanke till er. Är strax på väg mot Marstrand, dit våra ungdomar har bjudit oss mammor över helgen och även på middag på Fars Hatt i Kungälv i kväll. På detta ställe var jag på en kurs på sjuttiotalet, minns inte mycket av stället, det var mörkt när vi kom dit och det var mörkt när vi åkte därifrån och däremellan var det bara job, jobb ... det minns jag, mycket intensiv charmkurs med en helomvändning i kroppspråket, sinnet, ut och in vändes allas psyke osv - minns att jag kände mig helt frälst, svävade liksom med ett leende på läpparna, tror till och med att sov i detta tillstånd. Kursledaren var en helt otrolig tjej, trots flera nya försök på samma tema har jag inte återfått den underbara känslan. Hela veckan åter på jobbet var kollegorna, som inte var med, mycket misstänksamman och undrade om vi blivit knäppa - men det tyckte inte kunderna. Men detta tillstånd försvagades ganska snabbt och man återgick till sitt vanliga jag och lugnet var återställd bland arbetskamraterna. Men minnet av känslan finns kvar! Ha en skön dag! Kram Ella

PS Gunnel, du bad mig att föra över ett mail till din dagbok - jag lyckades inte med det. Du har omdöme och min tillåtelse att flytta på mina texter när du vill. DS

Det är dessa texter som nu finns i inlägget nedan. Tack Ella!

2008-12-25
Hej Gunnel!
Tusen tack för presentkorten, visste inte att bolaget hade sådana! Men jag vet precis vad jag skall köpa där, en flaska Amarula, mitt, som jag vann på en Qtee tävling tog slut i lördags. Jag gillar den!

Så har Jultomten gjort sitt för i år, alltid lika barnsligt roligt med detta med julkappar. I år, som alltid, hade jag rim på alla julklappar och gissningarna innan man fick öppna klapparna var vilda och roliga... I dag en mellandag från julmat och kaffebjudningar! Du har ju dina barnbarn, så jag kan tänka mig att din jul har varit rolig och givande.

I förra veckan hade jag två fester! Jag firade inte åldern utan att jag är frisk och att jag har så många vänner och familjen omkring mig - det känns väldigt bra. Vi var tjugo personer i lördags hos mig (den andra festen höll Christina för mig och mina sk Läckövänner den 18:e), stolarna tog slut så vi kilade in till grannen och lånade. När sista gästen gått efter midnatt hade jag disk både högt och lågt och ända fram till söndag förmiddag innan det var rent på borden. Det blev en minnesvärd sammankomst med mest golfvänner och mest golfsnack, roliga, dråpliga sanna och osanna "historier". Jag är väldigt gald att mina Läckövänner, som inte golfar slapp "tjötet"...

Nu skall vi över tröskeln till 2009 med gott mod och positivt sinnelag trots alla negativa och bottennådda rapporter. I dag tror jag att jag skall titta på TV5 filmen "Flykten från hönsgården" kl 13.55, en animation Har sett den länge sedan och har en minnesbild att den var både rolig och tänkvärd.

Ha ett gott slut på dett år och jag önskar dig ett riktigt Gott Nytt År ! Kram Ella

2009-01-12
Hej Gunnel och Simon! God fortsättning på detta nya året!

Här vidarebefodran av brev från några av våra golfvänner från Jomtien tiden 2005, nu på årets turné i Asien. Det är "långa" Eva som jag har haft mailkontakt med allt sedan jag och Christina träffade dem i Hua Hin januari 2007. Ha det gott mina vänner! Kram Ella
-----
Hej Ella
Tack för ditt mail, alltid kul att höra från dej. Nu lämnar vi snart Hua Hin och åker en sväng till Nichigo golfresot uppe vid Kwai. Det är bedrövligt för Thaiarna så lite turister det är är. Inga problem att få golftider. Eftersom det är tredje året vi spelar på Lake View så ser vi en väsentlig skillnad. Janne, Gun, Bertil och jag har sällskap till Malaysia på lördag, och den 17 feb åker vi upp till Jomten. Bengt får väl en chans att leva upp till Larsas goda service. I dag gjorde jag en birdi, kul även för caddyn.Alla hälsar Kram från oss Eva