Jag gråter och gråter när jag läser. Min egen Snutt sover i rummet bredvid och jag förstår inte hur jag skulle kunna överleva om något hände honom. Stora kramar till hela familjen, det är otroligt att ni orkar berätta så öppet.

Finaste lille Linus. Stort grattis på din 2 årsdag. Hoppas ni har ett riktigt buskalas där i himlen!

Stora kramar från Troys mamma

Hittade hit via vsfb's hemsida och upptäckte då att det är Linus 2 årsdag idag.
Min Jonathan f/d den 10 feb -09 så jag har precis klarat av den största milstolpen i livet.
Mina tankar är hos er idag!!!

Varm kram

Jag beklagar er sorg!!!! Har tårar i ögonen efter att ha lett om Linus! Jag är gravid i vk 32 och känner med er med varje cell i min kropp!!!

Tack för att du hjälper andra genom att berätta din historia! Min väninna har precis gått igenom samma sak i vecka 32. Tusen kramar

Beklagar sorgen efter er änglapojke! Vad vackert du skrivit om honom och din familj!

Ni och Linus finns i mina tankar! Ta hand om de dina! Kram Ida

Oj vad jag har gråtit. Tack för att du delar med dig! Det får mig att vara oerhört tacksam för allt jag har och inse hur snabbt ens liv kan vändas. Ta hand om Er!

Vill bara säga att jag ligger här, vid 23-snåret på juldagen och tårarna rinner. Linus och hans syskon... vilka starka, underbara bilder. Mina tankar är hos er och jag beundrar din styrka, även om du säkert ibland inte känner dig stark. Jag har själv nyligen blivit mamma och var med om ngt liknande - men det visade sig att min dotter levde, men man visste inte varför hon inte rörde sig. När hon väl kom ut mådde hon bra och jag är så otroligt tacksam. Jag är tacksam varenda dag för detta. Usch, är jag dum som skriver så här??? Jag vill inte vara dum! Tvärtom. Jag känner igen mig, jag beundrar dig och jag sänder mina finaste tankar till hela din familj. Tack för en otroligt vacker hemsida. Stora kramar

Tårarna slutar inte att rinna från mina ögon, som blivande mamma känns de jätte jobbigt. Har en vän som förlora sin dotter på samma sätt i sommras och sorgen går inte att beskriva. som blivande mamma blir jag själv rädd att de ska hända mig. Väldigt starkt av dig att dela med dig av detta till oss alla. Många kramar

Oerhört starkt... att klara att ta sig igenom det här. Som nybliven pappa förstår jag inte hur jag själv skulle kunna klara det.

Oehört stark berättelse av er. Går inte läsa utan att börja gråta, önskar er all lycka i framtiden. Ta hand om varandra du, Johan och givetvis Ida och Isac.

Tack för att du delar med dig, du är otroligt stark. Jag gråter när jag läser om er. Tänker på er och lilla Linus.

Jag har sett på nära håll vad det innebär att förlora ett barn då en vännina förlorade si dotter i v28.Jag var själv gravid i v19 då och hade två flickor sedan tidiagre och vänatde nu en pojke. Den sorg jag kände med henne går inte att förklara och jag hoppas att jag aldrig behöver känne den smärta som jag kände den dagen jag fick veta att hon förlorat sin förstfödde.
Jag tänker på er och lilla Linus...
Min äldsta dotter sade några kloka ord till mig när jag var som mest ledsen:"Mamma, du behöver inte varar ledsen för lilla Lova(som dött). Hon är inte ensam i himlen. Pippis mamma tar hand om henne". Dessa ord var för mig styrkan jag behövde och jag tänker på er.

Hej Annelie med familj!
Beklagar verkligen det inträffade. Det är en fin hemsida med Linus. Råkade själv ut för samma sak två gånger, först 1958 sedan 1961. På den tiden fick man inte se sina döda barn och sedan fick jag gå till en begravningsbyrå och köpa kistorna och ta med dom till avdelningen, ingen begravning förekom utan de blev begravna i någon annans grav. Mycket sorgligt för oss, vi har ingen grav att gå till. Jag har fött tre barn, men jag har förlorat en son, 23 år, i en trafikolycka, men man får leva med sorgen, men man glömmer aldrig. Lev med de barn Ni har och lycka till i framtiden.
Monica snart 75-årig mamma, farmor och mormor

Hejsan!!
jag lider med er,har sj vart med om smma sak som ni för 17 år se,väntade vårat 1a barn låg inne på sjukhuset för att vila upp mig hade då 4 dagar kvar till förlossningen,då denna morron så skulle barnmoskan se hur barnet mådde men hittade inte något hjärta,men hon skojade å sa att"han" hade gått å gömt sig men så var det inte. Det var moderkakan som hade brustid, det kan hända en gång men nästa som jag väntade så gick moderkakan sönder igen denna gång blev det katastrofsnitt dom hade 12 min på sif för att rädda hennes liv å mitt, Minns det som om det var i går ,det var vårat 1a barn en pojke som fick namnet Daniel men nu har vi fått 3 st 2 tjejer å en grabb.hTänker på det än idag kommer alltid att finnas där det är något som fattas. Sköt om er å ha det bra

Hej Tårarna rinner ned för kinden näär jag läser om Linus, jag är tacksam att det finns en stark mamma och en stark pappa som orkar skriva och berätta om något så starkt.
Många varma kramar Doris

tårarna rinner, vilken vacker pojke ni har. finns så mkt man vill skriva, går inte o förmedla med ord här.

Fick en son för 3 månader sedan, har alltid sagt att jag bara vill ha ett barn. Efter att ha läst din berättelse vill jag ha massa fler barn!

Känner så för er!!

Tack för att ni delar med er av er historia. Linus var så vacker, vilken oerhört fin sida ni har gjort till hans minne. Jag tänder ett ljus för er lille pojke ikväll. Stora kramar

En kram till er alla. Vilken fin liten kille ni fick. För mer än 30 år sedan så hände samma sak mig i v.40 . På den tiden hade man ett annat omhändertagande vilket fördröjde sorgreaktionen. Jag fick krysta men sedan eternarkos när vår lilla flicka kom. Pappan fick gå ut. Jag fick aldrig se mitt barn. Låg kvar över natten på en vanlig BB avd med barnskrik. I förbifarten så nämde de att barnet behövde begravas. Jag var i totalchock. Min mamma och prästen var de enda som var med på begravningen. Hålet i mitt hjärta finns där för alltid. Jag har fött tre barn men en av dom fattas mig. Livet har gått vidare trots allt och vi har fyra underbara barnbarn. Tack och lov för att förlossningsvården gått framåt.

Vilken fin sida du gjrot om er lilla kille.
Ha en härlig framtid med era barn. Lilla änglabarnet finns i hjärtat kvar för evigt.
KRAM/Karin

Min man och jag förlorade vår så oerhört efterlängtade och älskade son i måndags på exakt samma sätt. Jag hade gått över tiden och var i v 42. I söndags kände vi inga fosterrörelser och åkte in för att kolla upp det, bara för att få veta att inget hjärta längre slog och på måndagen föddes Leo. Han är vår förstfödde, vi blev föräldrar till en liten pojk som vi bara fick låna en liten stund. Vi känner igen oss i precis allt som du skriver. Känslan av total tomhet är förlamande och man är ömsom svag, ömsom lite starkare. Undrar hur vi ska bearbeta detta?

Gråter.. Livet är så orättvist.Er hemsida berör så mycket och är så fin. Ta hand om varandra. kram

Hej
Jag beklagar. Jag kommer länka er på min sida.
//styrke kram från en annan ängla mamma

Hej, Laste just expressen.se och hittade artikeln om dig och Linus. Ville bara skicka en kram till dig och din familj. Jag forlorade min andra son 1 april 2008 och kanner sa val igen mig i sorgen du beskriver - speciellt din lilla stig bredvid alla andras motorvag. Idag blev min lilla flicka 6 manader. Hon blev min present efter Charlie och gjorde sa att Joe fick bli storebror till slut.

Jag trodde inte att jag var kapabel till att fälla såhär många tårar på en och samma gång... Jag beklagar verkligen sorgen och kan inte ens föreställa mig hur den svåra tiden har varit för er alla...

Vilken underbar och perfekt liten pojke som lämnade världen alldeles för tidigt...

Många styrkekramar till du underbara mamma och hela din familj...